25 juli 2019

Luftmadrass från Everest

En ny luftmadrass blev det, denna gång en som kostar lite mer än de billiga. Tanken med detta är att den förväntas hålla betydligt längre.

Hittade en madrass på Stadium av deras eget märke Everest.

Detta är mediumstorleken som är 195x65x7 cm och väger 760 gram. Kan tyckas för tunn med sina 7cm men det är inga problem vill jag säga.
Inpackad i påsen tar den inte stor plats heller om man jämför med självuppblåsande liggunderlag eller de billigare luftmadrasserna på marknaden.

Madrassen uppblåst, det är längsgående luftkanaler. En utsläppsventil i ena hörnet som man också enkelt kan använda om man vill justera hårdheten på madrassen genom att släppa ut lite luft.

Någon värmeisolering är det inte så om man vill skydda sig mot markkyla på våren vid tältning så kan man exempelvis använda ett cellplastliggunderlag att lägga under madrassen.

Integrerad fotpump

Det är en integrerad fotpump i madrassen. Efter att fått in tekniken på pumpningen så var det inga problem att fylla madrassen med luft. Det är snarare mer jobb att få ur all luft så man kan få in madrassen i sin packpåse igen.

Det är också med ett litet lagningskit ifall olyckan skulle vara framme.

Läs allt! »

7 april 2019

Se upp för falsk marknadsföring av fjällen

Allt fler ger sig ut i fjällvärlden för vandring, man kan lugnt säga att det har blivit populärt. Folk vill helt enkelt uppleva den underbara natur som finns där. Vädret i fjällen är tyvärr inte alltid som på bilderna som visas i olika reportage och på sociala medier.

Vad det fört med sig är att en del vandrare inte är förberedda på vad som kan vänta utan man har med utrustning för väder som bilderna visar.
Detta är så att säga falsk marknadsföring! Jag kan nog känna mig till en liten del skyldig till detta så nu ska jag visa den andra sidan om hur vädret kan vara på sommarfjället.

Ett par shorts i ombyte

Från Norbottens kuriren finns detta exemplet omskrivet: "22-åringen, från Stockholmstrakten, vandrade i Tarfalaområdet och hade varit ute sedan måndagen. På tisdagseftermiddagen var han så blöt, så trött och så frusen, att Catrin Hedqvist, vakthavande polisbefäl i Norrbotten, beslutade att det var bäst att hämta honom med helikopter".  Och vidare står det att läsa, "22-åringen hade, enligt uppgift, ett ombyte av kläder med sig ut på fjället. Ett par shorts".
Alltså, det var andra dagen som han behövdes hämtas hem.

Men varför ser man nästan bara fjällbilder med kanonväder? Främsta anledningen, bilderna blir väldigt tråkiga i gråväder och en annan anledning är att man tar inte gärna fram kameran när det regnar för man vill inte blöta ner den.

Vill åka helikopter tillbaka

Fjällräddningen märker av ett betydligt högre tryck på larm från nödställda vandrare. Finns fler anledningar än att det har blivit fler vandrare ute.
Det går att använda mobiltelefon på allt fler områden i fjällen vilket gör det enkelt att bara ringa när det behövs, och det är ju bra i sig. Men folk ringer ibland utan att vara i verklig nöd, de kan ringa för att de blivit trötta av vandringen och vill ha skjuts hem.

Tidig säsong i Fjällen

Det blir också vanligare att man ger sig ut tidigt på säsongen, eller man kan säga att en del ger sig ut i svenska fjällen före "säsongen" alltså tidigt på sommaren i juni. I norra Sverige är det inte barmark i fjällen på hög höjd vid den tiden. Man ska ge sig upp på Kebnekaise till fots när det är skidor som vore lämpligt. Klart att det kan bli problem då som man inte väntat sig.

Att vara förberedd utrustningsmässigt och även mentalt på att vädret skiftar är en förutsättning för en lyckad vandringsupplevelse. Vädret kan ändra sig på några minuter ibland, det kan vara jacka på och jacka av med korta intervaller.

Det kan blåsa på bra i öppna landskap, så även om det inte är så kallt så gör vinden att man behöver extra på sig och som håller vindtätt. Regnar det samtidigt och man dessutom går i motvind är det ganska lätt att hålla sig för skratt.

Kan bli storm också, även om det är ovanligt på sommaren.

Lufttemperaturen vid denna frukost, räknar jag till max +5° C. Vi är mitt inne i ett regnmoln, på kvällen slog vi upp tälten vid en liten sjö. På morgonen såg man inte sjön utan allt var helt mjölkigt och med extremt fuktig luft. Den här natten var förstås kall också ,vilket inte är ovanligt att det kan bli. Så bra sovsäck behövs, vantar och mössa är behövligt både på natten och på dagen.

På väg mot toppen av Högronden (Høgronden). Vatten fanns att tillgå hela den här toppvandringen, det var bara att hålla ut muggen och fylla på.

Uppe på toppen av Högronden (Høgronden). Det är en bedårande utsikt från toppen, men vad såg vi? Sikt ca. 10-15 meter.
Anledningen att vi överhuvudtaget var på topptur denna dag var inte att vi ville slippa allt folk, för det gjorde vi, utan att vi följde leden som gick över toppen och det var betydligt längre att vända och gå tillbaka den väg vi kommit ifrån. Dessutom var ju vädret detsamma oavsett vilket håll man gick åt.

Snö i början på augusti i Rondane nationalpark. Ibland händer det att det snöar på sommaren i fjällen, men det blir sällan långvarigt.

Mina tips på hur du får det att funka på fjällvandringen

Slipp ringa efter helikopter bara för att du inte har förberett dig!
Läs allt! »

26 mars 2019

Toppvandring i Indien

Nu var det framför mig igen, det lilla berget som jag sett flera gånger tidigare och velat gå upp på, det med sin toppiga form i det annars platta landskapet.
Tidigare har jag bara varit korta visiter på platsen en bit från berget. Den här gången bodde jag på platsen och nu fanns möjligheten att gå upp på det. Nämnde för några andra i sällskapet om mina planer och det visade de sig att några hade tänkt samma sak och ville hänga på.

Det stora eller lilla berget?

Bäst tid att gå upp var på morgonen innan temperaturen stigit så högt. Jag pratade med en ung kille, Nassimaa om att gå upp på berget. Han undrade då om det var det lilla berget eller det stora, jag hade bara sett ett berg och det fanns inget annat i närheten så jag sa att det gällde det stora berget. Jodå han hade varit där uppe flera gånger så han kunde guida oss upp och visa oss bästa vägen. Det visade sig sen att det lilla berget var vad jag kallar en kulle innan det riktiga berget.

Större äventyr än jag tänkt mig

Det var fler än jag förväntat mig som ville hänga på detta. Det skulle visa sig också bli ett lite större äventyr än jag tänkt mig. Vi gick först på en liten väg fram till bergets fot. När vi gick där kändes miljön mycket indisk med en massa skräp utmed vägen. Denna morgon hade vi hade gått upp tidigare än vanligt och ätit frukost för att komma iväg innan det blev så varmt.

Efter ett stycken vek vi av från vägen och följde en stig, här hade inte så många gått, det var tydligt eftersom det var så lite skräp utmed stigen.
Snart började det gå uppför och alla gick på led för det blev mer och mer buskage runt oss.

Inga problem att gå upp med flipp flopp

Jag hade frågat vår guide tidigare när jag pratade om möjligheterna att gå upp vad som kunde duga att ha på fötterna, slippers eller "slipers" som de säger här var inga problem sa han och då menade han typ flipp flopp eller sandaler och allt däremellan. Själv hade guiden sandaler och vi hade skor medan några av smågrabbarna gick barfota. Kan tillägga att de gick barfota alltjämt så de hade bra skinn på fötterna. De var som Mowgli allihop!

Vi började snart ta höjd men det var tydligt att sikten inte skulle bli bättre ju högre upp vi kom för det var disigt i luften. Fördelen med det var att det inte var någon stark sol att gå i.

Bitvis var det helt ospårad terräng. Men Nassimaa hade flera medhjälpare som försökte underlätta vandringen.

 Vi gick utmed bergets sida för att inte behöva gå så brant men i stället så blev det några riktigt smala passager i grus och växtlighet att passera. Vi tog det lugnt och det gick bra.

 Det blev en del pausar utmed stigen, vi kollade på utsikten som till mesta del bestod av soldis medan vi väntar in varandra.

Vi kom till en del branta partier som dessutom var lite sliriga i den torra jorden. Man blev ganska skitig med brunt damm på sig.

 Det blev en del träning i att gå som en fällkniv eller gå på huk, det sistnämnda var bra för då fastnade inte ryggsäcken i grenarna.

 Så kom vi upp på ryggen av berget, en kille klättra upp på en uppstickande sten. Men var detta verkligen toppen? Mycket svårbedömt eftersom sikten var var endast 10- 20 meter åt vardera hållet.

 Eftersom jag ville upp på högsta punkten gick jag vidare bortåt på ryggen, här var lite lättare att gå med glesare vegetation att ta sig fram i. Det var lite små stigar här och där och efter ett tag såg jag spillning efter får eller möjligtvis getter. Det var alltså inte människor som trampat upp dem.

 En del buskar hade små taggar på grenarna som riktigt bet sig fast i skinnet. Det blev en del rivmärken på armar och ben.

 Efter ett tag hittar jag toppen i buskaget! Två timmar hade gått sen vi startade vandringen.

Utsikten var bra men med mycket dis i luften. Eftersom det är branta kanter på berget kunde man se ner som från ett flyg.

 Helt säker på att det var högsta punkten var jag inte heller så jag gick vidare på bergsryggen men eftersom det var tät vegetation var det omöjligt att säkert veta var högsta toppen var.
Kanske var den här?

 Eller kanske här borta?!

 Vi samlades alla och vilade innan nerfärden tillbaka. Berget är tänkt att bli en böneplats, därför var det extra intressant att ta sig upp dit. Men man får inte vara lat om man ska gå upp och be här.

 Guiden Nassimaa väntar på att vi ska bli klara för nerfärd.

Blodtrycksfall!

Vi begav oss nedåt igen, det visade sig att guiden tog en annan väg ner, den snabbaste genom att följa bergsryggen åt det väderstreck vi kom från. Innan vi startade kände jag ett väldigt blodtrycksfall när jag ställde mig upp för att gå igen och varje gång jag böjde mig om så bara lite kände jag att det var något som inte riktigt stämde i kroppen. Jag kände också av lite magknip och hoppades slippa sätta mig någonstans i det taggiga buskaget.

Efter att vi gått ett stycke började det kännas konstigt i händerna också, de somnade liksom utan att de hade ansträngts på något sätt. Jag började misstänka vätskebrist. Funderade medan jag gick bland de sista neråt hur mycket jag druckit, en flaska på 1,5 liter hade hällt i mig när vi kommit upp samt ätit en banan och en liten påse chips. Jag kände mig sämre och sämre och all koncentration gick åt att ta mig neråt. Vid en brant passage skulle jag backa ner så jag kunde gå med händerna också. Nämnde till en annan som också blivit lite akterseglad på nervägen att jag tror jag har vätskebrist för jag mår inte riktigt bra. Tänkte om jag skulle ramla ihop eller nåt så har jag sagt något innan om mitt mående annars kan det tolkas kanske som hjärtinfarkt eller något annat jätteakut läge.

Jag var inte tuffare än somliga tror

När jag kommit ner till den lilla vägen som vi gick på dit kände jag att jag skulle kunna ta mig till huset för egen maskin. När jag ska gå in på mitt rum med en enda tanke och det är att sätta mig på toa och ta igen mig lite. Men dörren är låst, frågar några barn som sitter utanför på en bänk och spelar på en telefon var min hustru är? Inget svar, frågar igen lite högre då svarar ett av barnen kort som är mitt egna, -Vet inte! Sen fortsätter spelande som om jag inte fanns. Jag känner att jag måste sätta mig ner och tränger in mig på kanten av bänken och jag tänker att vatten är nog det som ska få mig att piggna till lite mer. Det finns ett antal flaskor med vatten precis intill mig men de är på andra sidan om den låsta dörren. Den låsta dörren håller nu guiden Nassimaa att försöka öppna åt mig med en skruvmejsel. Har du aldrig varit i Indien så är det svårt att förstå men inget är smidigt här...

Den felkonstruerade bänken tippar ut mig på golvet

Barnen på bänken försvinner iväg och jag säger till några andra att jag behöver vatten, de bara tittar på mig. Alla svensktalande är borta och de få engelsktalande också. Jag säger "water" och visar med teckenspråk att jag vill ha vatten att dricka, Det står några barn och tittar på mig men de verkar helt plötsligt inte fatta något. Jag upprepar det hela en tjugo gånger medan jag känner att jag blir sämre. Till slut när jag höjt rösten lite, då kommer en kille med en vattenflaska. Jag öppnar den och häller halva över huvudet sen dricker jag lite men känner att jag måste lägga mig ner på bänken jag sitter på.

Det går inte länge förrän jag känner att jag måste spy också, jag lutar ut huvudet utanför bänken och innan det hunnit komma upp något välter den indiskt felkonstruerade bänken. Den välter ut mig på golvet och sedan tippar bänken tillbaka med en smäll och jag spyr liggande på golvet! Då blev det fart på folk, medan jag ligger och kastar upp gång på gång kommer en stor skara förskräckta människor som inte sett hur jag hamnade liggande på golvet. Jag får vatten med vätskeersättning som någon fixat fram sen blir jag upplyft till stående läge och då ropar alla indier "hallelujah"!

Nu hade Nassimaa fått upp dörren och jag kunde komma in på rummet. Resten av eftermiddagen låg jag och vilade medan jag tänkte på om dörren till rummet ändå hade varit öppen från början så hade detta makabra skådespel aldrig behövt hända.
På kvällen hade jag piggnat till och kände mig som om jag aldrig varit dålig.

Vad hände egentligen?

Vad hände egentligen och vad var orsaken? Vätskebrist är den förklaring som jag håller mig till även om jag kräktes upp minst en liter vätska på golvet. Min teori är att jag drack vatten försent och då allt på en gång. Om jag druckit samma mängd vatten lite då och då på väg upp hade nog kroppen funkat som den ska.

En trevlig tur var det iallafall! Tack till Nassimaa som guidade oss.
Läs allt! »

27 januari 2019

Angel vs ismete, vad ger mest fångst?

Vilken fiskemetod ger flest hugg, traditionell angel eller ismete? Nu har det gjorts ett test, helt ovetenskapligt sådant men ändå intressant.

Vad blev resultatet då?

 Ungefär samma antal fiskeredskap av varje sort. Ismetespöna var placerade i en grupp för sig och ett stycke ifrån stod angeldonen. Alla använde mört som betesfisk i snarlik storlek. På ismetet var förstås trekrok och angeldonen hade traditionell angelkrok.

Kallt på morgonen

Ismetefiskarna använde T-sprit som antifrysmedel, till angeldonen körde jag raklödder. Båda sätten funkar bra.

Första gäddan på ismete!

Första gäddan kom på morgonen, ismetefiskarna fick upp en på knappt två kilo. Efter en stund fick vi fälle på angel men tappade gäddan. Bara några minuter senare blir det fälle på angeldonet bredvid och då får vi upp en gädda på 2.5 kilo. Min gissning är att det var samma fisk.  
Efter det hände ingenting mer varken på morgonen eller förmiddagen.

Linbrott

Det blev grillning och annat på menyn. Gött att ha en eld att värma sig på. 
Någon gång mitt på dagen fick ismetefiskarna hugg och alla rusar dit, äntligen hände det något! Det var något större på kroken och efter en stund kom gäddans huvud upp ur hålet, Sen försvann den lika fort, linan gick av!
En stund före två lämnade jag sjön utan någon mer fångst, ismetefiskarna däremot var kvar. Fick rapport senare om att de fått en sex kilosgädda.

Överlag var det inget vidare fiske, varken med angel eller ismete. Men vadå, fiskar ju inte för överlevnad precis. Trevligt att vara ute och dricka chockladmjölk.

Läs allt! »

19 januari 2019

Jobbarkläder på fritiden? Nä, äter ute på lunchen!

Sen jag bytte arbetsgivare har arbetet blivit mer intressant och senast fick jag förmånen att bygga ett vindskydd till en förskola. Utanför blir det en grillplats och barnen kan sitta i vindskyddet i ruskväder.
Under byggtiden testade jag av om det gick bra att grilla, och det gjorde det!

Helt oimpregnerat

Men vi tar det från början till färdigt vindskydd. Allt virke är utan kemisk impregnering och kommer från det som kallas för "bonnasåg" här ikring. Det betyder att de kan såga dimensioner som inte finns på någon brädgård på traditionella byggvaruhus.

Började med att gräva ner fyra plintar som sedan hörnstolparna ställdes på. Stolparna är i ek 200 X 200 mm. och den främre överliggaren i samma dimension. Den kommer inte gå av det här århundradet!

Panel av lärkträd

På väggarna är det okantad lockpanel av lärkträd som naturligt står emot röta bra. Bredderna på panelen varierade från 15-20 cm till 30-35 cm.

Tänka själv blir bäst

Inne i vindskyddet monterades sittplankor i två olika höjder. De som skall sitta på dem är ju i åldrarna från ett år till fem så jag frågade ett par av personal vilken höjd de trodde var lämplig. Det blev att titta på bänkar som fanns inne på förskolan. En av personalen visade på en bänk som var strax över 40 cm och den var av ett märke som verkade vara av betydelse. Jag frågade då med anledning av att jag tyckte den såg hög ut. – Men den kommer väl inte de mindre barnen upp själva på?! Nä, det gör de inte fick jag till svar. Det blev som vanligt, man får själv tänka ut vad som blir bäst.

Allt virke är proportionerligt överdimensionerat vilket ger hela vindskyddet ett riktigt fett intryck.

Riktigt fett vindskydd!

Bredden på sittbänkarna är mellan 35-40 cm och 9 cm tjocka. Allt virke är proportionerligt överdimensionerat vilket ger hela vindskyddet ett riktigt fett intryck.

Vindskyddet färdigt
Vindskyddet färdigt, fast marken skall fyllas upp inne i vinskyddet och utanför. Det är utanför mitt arbetsområde så att säga men förmodligen kommer de lägga ett lager med bark och flis.

Ett rent nöje!

Fast det varit lite kallt vissa dagar så har det varit ett rent nöje från början till slut att få bygga detta vindskydd.
Läs allt! »

15 oktober 2018

Machete istället för yxa?

Machete för mina tankar till tät djungel där man får hugga sig fram. Säkert från filmer man sett när man var yngre.

Nu hade en kompis köpt en som han hade med när vi var ute i skogen och skulle elda. Jag hade min Wettelings yxa med mig men klart jag testa hans machetes också. 

Macheten är från Gerber ett känt märke internationellt och modellnamnet är Machete Gator Jr.
Macheten har ett tillhörande fodral i nylon med ett band att sätta om handtaget så den inte kan glida ur.
Slipat blad i nederkant och sågtandat i överkanten att använda för grövre grenar. I förhållande till dess vikt får man förvånansvärt bra kraft när man hugger med macheten och den ligger bra i handen. Ett snöre i handtagets ände till att ha om handleden så inte macheten kan flyga iväg ifall den skulle glida ur handen när man svingar den.

Gerber, Machete Gator Jr med skadad klinga

Oh nej!

Efter att huggit lite torra pinnar för att göra upp eld med kommer upptäckten.
En bit av bladäggen hade böjt sig! För oss helt otroligt, vi hade ingen som helst tanke på att det inte går att hugga torra kvistar med macheten.
Tillverkaren Gerber anger i produktinformationen att bladet är gjort av "High Carbon steel" alltså kolstål. Det materialet används i en del knivstål, bland annat en del Moraknivar har kolstål och jag upplever verkligen inte det som mjukt, än mindre böjbart. Men hårdheten beror tydligen på blandningen kol och stål i legeringen har jag läst mig till.

Machete bara för färskt trä

Den här macheten är tydligen bara gjord för färskt trä så det som från början förde mina tankar till djungeln var inte helt fel då. För friluftsliv i Sverige har den mycket begränsad användning eftersom man inte får hugga i levande träd. Såvida man inte är markägaren själv då, och hur många är det?

Så ska man köpa machetes är det till att kolla ordentligt vad som går att hugga i med den.
En yxa funkar både på färskt och knastertorrt trä oavsett tjocklek.
Läs allt! »

8 augusti 2018

Användningar för vandringsstav

Stav eller stavar vid vandring finns det flera användningsområden för. Förutom att ha staven som stöd när man går så visar jag tre andra fiffiga saker man kan använda den till.

 Kamerastöd när man fotar på långt håll eller i skymning.

Stöd när man Stretchar vadmuskeln på kalfjället där det är stor brist på träd eller annat att hålla sig i.

Staven kan också användas för att göra en anordning att hänga tvätten på.

Läs hur du gör din egna stav enkelt
Läs allt! »

26 juli 2018

Vi upptäcker Liseleje - Danmark

Genom tips hamnade vi i Liseleje i Danmark. Vi tog färjan över till Helsingör så vi fick en båttur också. Cirka en timme med bil efter färjan så var vi i Liseleje.

Här var det varmt och torrt också. Havsvattnet var tempererat och även om det var blåsigt i bland så var det ljumna vindar.

Vi tältade på en liten campingplats som vi trivdes bra på. Här fanns små häckar runt platserna vilket var mysigt med ett eget bås.

Vad finns att göra i Liseleje?

Bada är en stor grej, hur långa stränder som helst, vi testade olika ställen varje dag att bada på. Ibland nära och ibland drog vi iväg långt från kommersen.
Vi hade med cyklar också, vilket är perfekt i Danmark. Små vägar, cykelbanor och gott om stigar att susa fram på.

När vi badade i havet var det några som hade små surfbrädor, Bodyboards som man åker på vågorna med. Barnen ville så gärna ha sån bräda så vi började leta efter var man kunde köpa dem. 

Sökandet efter Bodyboards

Först letade vi vid strandens lilla turistbutik, sen in till samhällena. Men ingen visste någonting om var man kunde köpa dem. Till slut var det en man på gatan som sa att det finns ett surfingcenter inte långt därifrån vi var, kanske kan de ha där gissade han. Jag hade gett upp, men eftersom det var nära så drog vi dit, och dom hade Bodyboards där till försäljning. 
Lyckan var gjord, nu kunde barnen surfa på vågorna!
Klart jag testa också! Inga jättevågor men kom man bara på vågen i rätt ögonblick så fick man sig en åktur! Har sen sett på nätet att det är ännu bättre om man har simfötter också.

Lekplats Havtyren

Ovanför den närmsta stranden till Liseleje finns naturlekplatsen Havtyren. En massa grejer runt om i lövskog som skuggar skönt när det blir för varmt. Här finns också bord och bänkar till medhavda matsäcken.

Skyltar som förbjuder, eller kanske varnar de för snoriga hundar?! Bra är det iallafall.

 En av massor av cykelvägar jag hittade. Det är inte så backigt i landskapet så man kommer fort fram med cykel.
Läs allt! »